Mitt första inlägg!

Det är rätt svårt att inleda en ny blogg med ett nytt inlägg, var ska man börja? 

Om oss

Min sambo Pontus och jag har snart har varit tillsammans i 2 år. För ca ett halvår sedan tog vi gemensamt beslutet om att skaffa barn! Efter att vi bestämde oss tog det inte alls lång tid för att nå resultat. Dessa få månaderna av väntan kändes som evigheter och man hinner bli rätt nojig under tiden kan jag lova! Idag är jag precis halvvägs i graviditeten, d.v.s. 20 veckor, eller 4,5 månader... Tiden går fort!

De första månaderna

Hittills har det gått väldigt bra. De första månaderna mådde jag inte dåligt särskilt ofta, någon enstaka gång på morgonen bara, men det gick över fort. Däremot har jag varit konstant hungrig! Ett tag fick jag lägga något ätbart på nattduksbordet innan jag gick och la mig, bara för att ha nått att äta om jag vaknade och var hungrig mitt i natten - vilket hände relativt ofta (som att det inte räckte med allt kissande, natt som dag!). Det finns dock saker som jag inte äter eller dricker. Inte för att jag inte borde, utan för att jag helt enkelt inte tycker om det längre! Till det hör t.ex; kaffe, godis, chips och ostbågar. Ibland försöker jag äta något av detta, men det tar tvärstopp efter bara några smakprov. Något som varit bra är att jag inte har haft något kostigt sug efter något särskilt. Det enda som är lite annorlunda är väl att jag köper hem och äter mer grönsaker och frukter, vilket ju inte alls är dåligt att vara sugen på! Köpte till exempel hem sockerärtor en dag, bara för att och juice dricker jag så ofta jag har det hemma. Ibland har det dock varit lite jobbigt att alltid vara så hungrig, eftersom jag inte alltid kunnat äta när jag velat, dessutom blir man till och från så less på allt ätande av mat!

Magen

Det tog lång tid innan jag märkte av att det fanns något i magen. Ett tag trodde jag nästan att jag inbillat mig alltihopa och att jag inte alls var med barn! Jag var visserligen mycket trött de första tre månaderna, men det kunde ju lika gärna berott på min arbetsbelastning eller på det mörka kalla vintervädret. Men sedan några veckor tillbaka har magen börjat puta bekräftande! Sedan några veckor tillbaka känner jag tydliga sparkar, eller sprattel. En träffade pappa Pontus rakt på kinden när han försökte lyssna efter spännande ljud i magen. Det är så häftig och samtidigt läskig upplevelse att det rör sig där inne! 

Ultraljud

Vi fick göra två ultraljud, ett i vecka 17 och ett i vecka 19, eftersom det första var för tidigt. Vi trodde vid det första tillfället att vi redan var i vecka 18, men så visade det sig alltså inte vara! Inte så lätt att ha koll alla gånger! :) Men det gjorde inget, vi fick ju se livet i magen en extra gång på grund av detta! Läkarna kunde konstatera att allt såg ut som det skulle, skönt! Nu är det bara att vänta till nästa besök på Mvc! 

Vi väntar med spänning på "fortsättning följer"!

(Bilden är från ultraljud 1, v17+2).